Mjuk i handen!

Förra ridlektionen hade hästen nosen uppstucken i vädret hela tiden. Det störde mig lite. Fast man ska ju inte tänka på deras huvud utan arbeta med formen på kroppen så kommer huvudet också... Men jag hade känslan efter lektionen av att om jag längt tyglarna lite hade hästen valt att kröka på halsen.

Jag har vart med om det många gånger och det har varit ett mysterium. Jag satt nyss på toa och glodde i en hästtidning som jag redan läst och funderade. Så insåg jag att det som händer om man länger tyglarna är att man inte kan inverka lika direkt med tygeln.

Hästen uppfattar det antagligen som att jag mjuknar i handen! Ger den lite mer utrymme och så... Så om jag kunde simulera det UTAN att få handen i knät! Och det måste ju gå till så att jag blir mjukare i handen.

Hur nu det ska gå till, men insikt är första steget till bättring.

Märkliga varelser

Häst: Laura -> Romandina
Lektion: rid runt runt och flytta undan inner skänkel och framdelsvändningar och framåt och bakåt
Syfte: Who knows?
Lärare: Janne

Idag var den stora dagen! Jag var nervös redan på morgonen. Men vad var det att vara nervös för? Det kunde jag inte svara på...

Efter lite problem hittade jag och syrran fram. En supertrevlig tjej delade ut hästarna. Jag fick välja, men jag visste inte riktigt vad jag ville. Såhär i efterhand skulle jag tatt nordsvensken Freja. Men jag tog Laura istället.

Då var det bara tio minuter kvar och jag hade bråttom och visste inte vart hästen eller nån borste var.

Hästen blev klar och ut i solskenet för att sitta upp. Sedan in i ridhuset. Jag hann skritta två steg innan Janne tyckte att vi skulle trava fram. Det var ju varmt som i en stekugn, men jag kände att hästen måste väl få röra på sig några steg till innan vi travar!

Men Laura var övertydligt halt och Janne sa åt mig att byta. Matilda hjälpte mig att sadla och tränsa Romandina. Hon såg förvånad ut, och jag hann inte stanna och fråga hästen vad hon var för en. In i ridhuset, sitta upp och så skulle vi ut i paddocken. Rida fram hanns ju inte med.

Janne slängde ur sig order hit och dit, och var 7:e minut skulle det vara långa tyglar. Och så typ 20 gånger "rygga tre fyra steg och så fram"... i varierande skritt trav och galopp. Inte ett ord om varför, men jag läste på ett forum att man kan göra den övningen för att hästen ska lyfta framdelen. Men iofs läste jag på samma forum att man ska göra den övningen max 3 gånger per träningspass (annars blir hästen sliten), så det kanske var fel?

Det var ganska kul att sitta på en häst och flänga runt, men mycket mer än så var det inte. Janne spenderade VÄLDIGT lite tid på att tala om för eleverna vad de gjorde för fel. Jag tror att han försökte bygga upp deras självförtroende eller så, men det passade inte mig så bra. Jag vill bli SKÄLLD på! Men det där är ju så olika. Tänk att man nästan aldrig pratar om det!

Nästa gång på främmande ridskola, tänk på:
  • Säg att du vill ha en sträng lärare som påpekar många fel
  • Vid hästval? Ja, men tänk ut nån strategi, jag vet inte just nu.
  • Kom MYCKET tidigare än de säger så du hinner bekanta dig med hästar och anläggning.

Jag är lite ambivalent över denna upplevelse. Alla var extremt trevliga och man kände sig verkligen välkommen. Men ordning och kommunikation funkar SÅ mycket bättre i Jokkmokk. Plus att JRK's anläggning är enormt mycket fräshare. Men sedan såg jag samma problem med utrustningen som i Jokkmokk (den passar inte alltid hästarna). Fast här har de inte sadelskydd.

Nya grejer

Jag var med pappa och köpte nya grejer igår. En luftig och trevlig hjälm som iofs ser lite plastig ut, men den väger noll och ingenting! (godkänd, naturligtvis. Jag frågade)

Jag köpte nya skor också. Det blev samma sort som jag haft, men nya och snyggare färg! Jobbigt att de inte går att gå med på vintern, men det får bara funka iaf.

Ska väl prova grejerna på torsdag kväll klockan 20 när jag ska rida här i Västerås! Weee! Fjärilar i magen...

Ringde!

Jag ringde västerås idag! Jag ska ringa dem igen på måndag så ska de ordna en tid åt mig! Weee! Fast jag glömde fråga vad det kostar och om de har hjälmar att låna ut. Om den får plats tar jag med mig den. Om jag har tur har jag en ny med mig hem.

Nu gäller det bara att fundera ut vad jag ska be dem om för lektion... Form och balans, tror jag ligger närmast till hands.

Igenridning (Galopparbete del 3 av 3)

Häst: Maksis
Lektion: Lite arbete med galopp och skänkelvikningar
Lärare: Joanna

Tredje dagen i rad var jag inte alls sugen på att rida. Jag masade mig typ iväg till stallet, och Sara verkade känna likadant. Jag har ju blåmärken på knäna, så jag visste att det skulle göra ont.

Ingela frågade mig vilken häst jag ville ha, och jag tänkte bara "Men tvinga upp mig på en häst så gör jag det jag ska!" Men så mindes jag att jag hade skrivit här att vi borde ha samma häst ett gäng gånger itaget, så jag sa Maksis.

Rätt längd på stigbyglarna nu. Fast de kändes lite korta på slutet. Kanske kunde längt dem lite till.

Men jag fick inte hästen i den fina formen från igår! Jag kämpade och slet och blev alldeles svettig. Men det kändes ändå bra, för det kändes som att jag kände varje fel jag gjorde. Som att jag kom närmare att kunna rätta till allt! Nu tror jag på migsjälv när jag säger att snart ska JAG kunna få Maksis till den där snygga formen.

Det jag inte fått till än är:
  • ytterskänkeln glöms bort. Den måste hålla hästen på plats, annars springer han iväg.
  • yttertygel och innertygel måste jobba tillsammans med skänklarna. Vet inte riktigt hur än, men nu blev mina volter alldeles för små! Då måste man trycka ut honom med inner skänkel!
  • Varje gång jag ska inverka på hästen (vartannat steg) spänner jag mig! Jag måste slappna av, för annars kan jag inte följa hästen i sina rörelser och balansen blir helpaj
  • Handen måste hållas rätt, tänk på vattenglaset! Och inte för långa tyglar, för då får jag handen i knät
Sedan kommer jag inte på något mer, och fyra punkter, det borde väl jag kunna kirra? Jag som är så duktig...

Jag gjorde allt rätt när jag vände igenom volten en gång! Fast jag var tvungen att göra ljud för att få till allt. Joanna undrade vad jag höll på med, jag sa att jag koncentrerar mig!

Helt klart att jag kommer få detta att funka! Lite mycket att tänka på, men när man väl verkligen fått in en grej, då ska den sitta så att man gör den utan att tänka så mycket på det.

Ska försöka rida i västerås. Ska ringa imorgon och boka tid. Hjälp! Men jag SKA! =)

Mera mål

Julshowen

Jag har bestämt att prata om detta EFTER sommaren. Jag sticker ju iväg en månad nu, så timingen är inte så bra.

Tävling

Jag frågade Ingela vad skillnaden mellan mellantrav och arbetstrav är. Mellantraven är ökad jämfört med arbetstraven, som är ganska samlad. Men mellan är inte sån där snygg ökning som man ofta ser på diagonalen i höga klasser, när hästen sträcker fram fossingarna sådär snyggt. Dit har man ju lååång väg kvar till, men jag ska göra't! Frågan är ju bara hur lång tid det tar.

Men en sak i taget. Jag berättade för Ingela att jag varit och kollat på dressyrprogram. Hoppas det satte idéer i huvudet på henne! =)

Nytt mål ang tävling: lär sig ett program som innehåller skänkelvikning utantill. Kan vara bra om jag rider själv någon gång, då kan jag prova att gå igenom det! =)

Galopparbeten del 2 av 3

Häst: Maksis
Lektion: Galopparbeten
Lärare: Ingela

Idag var Linda med och red! Hon red på Talar, och det såg fint och kontrollerat ut (vilket är big deal för honom). Ingela sa till henne att hon var jätteduktig på att rida, något jag hade på känn. Jag menar man har inte tre hästar utan att lära sig något!

Det var meningen att vi skulle rida på raka spår, men Ingela såg att vi behövde jobba mer på volten, så det fick bli så.

Jag hade problem med ytterskänkeln. Ingela sa att den inte var skarp nog, men när jag satte mig och bankade sa hon åt mig att lägga av med det. Förvirringen var stor...

Maksis är ju en superfin häst som jag vet sedan tidigare är välutbildad och kan gå som en kung. Men det är inte så lätt att få honom dit. Inte för mig, och inte när hans sadel är hård som sten och låg emot mitt Talar-blåmärke! Det var bara att bita ihop. Men jag tycker det märktes.

Jag hade för korta stigläder också. Mest för att det gick så dåligt på Amarillo, så jag tog kortare idag, men det hade gått bättre med längre... på denna häst! Kan vi inte få rida samma häst ett gäng gånger i taget?

Ingela frågade mig om jag har autistiska drag, för jag började gnälla när hon skulle kasta om hästarna plötsligt. Ja, vad vet jag. Det kanske jag har. Jag vill ha helt klart för mig vad som ska hända och i vilken ordning. Vem som ska göra vad och när. Jag är fantastisk att ha på arbetsplatser, för där är det alltid ordning. När planer börjar ändras i sista minuten blir jag nästan knäpp och känner att jag inte alls vet vad jag ska göra. Undras hur det påverkar ridningen? Det medför i alla fall att jag blir helt arg på hästen om den inte gör det jag tänkt mig. Och det ska den ju göra, så det kanske är bra?

Någon annan kanske hade blitt sur över en sådan fråga, men jag är van vid Saras direkta attityd (och uppskattar den), så jag tog det inte så.

Mot slutet hade jag i alla fall Maksis på tygeln i galoppen, om än korta stunder. Klapp på axeln! Och så länge jag slappnade av och tänkte på takten var det lätt att få maksis på tygeln i trav under nedsittning utan stigbyglar. Ingela sa att jag måste dra mer i yttertygeln, men jag tyckte det kändes som att yttertygeln måste vara stadig (inte röra på den) och kraftig ytterskänkel så hade jag honom där jag ville. Broms på yttertygel och visa vägen med lätta understödjande innertygeltag. Skriver ner det så att jag inte glömmer det! =)

Imorgon ska vi göra samma sak för Joanna. Då ska det gå bättre!
Video: